Hej på er! Det var ett tag sedan... Har haft en rejält dålig vecka. Har stoppat i mig ett och annat onyttigt och har inte tränat som jag skulle heller. Och hur kul är det att göra inlägg i en träningsblogg då liksom? Inte kul alls. Men nu är det en ny vecka och jag ska hålla igen nu som tusan. Kommer inte kunna träna lika mycket som jag önskar för det är mycket annat jag måste priorietera just nu så därför känns det viktigt att vara stenhård på kosten. Det är svårt men jag vill och ska. Rätt som det är så är sommaren här och jag SKA våga gå runt i bikini då. SKA vara nöjd med mig själv. Lyckades jag gå ner 3kg på mindre än två veckor så kan jag då gå ner ännu mer på två månader. Kämpar ni med mig?!

 

Jahapp. För cirka tio minuter sedan var jag så otroligt sötsugen så jag vet knappt hur jag ska beskriva det. Ni vet hur det kan bli ibland? Dum som jag är klämmer jag ner en snickers. Och nu sitter jag här med världens ångest. Var det så jävla nödvänligt? Jag har ju varit hur duktig och nyttig hela veckan men nu, sista dagen av veckan var jag tvungen att faila. Verkligen?! Blir så arg på mig själv. Jag menar, så jävla gott var det ju inte. Nu i efterhand mår jag bara illa. Nästa gång jag blir sådär sötsugen ska jag ta nötter eller mörk choklad. För sugen kommer jag att bli. Det vet jag. Jag är ju trots allt inte mer än människa. Snälla ge mig tips på hur ni gör i liknande situationer! Är så trött på dessa svackor.

 

Hej & Välkommen till min nya blogg! Jag är en tjej på 17 snart 18 år som har levt med otroligt komplex över min kropp så länge jag kan minnas. Har nog aldrig varit riktigt "smal" då min kropp alltid har varit kraftigt byggd. När jag gick i mellanstadiet var jag riktigt tjock, bokstavligen. Sedan började jag handboll och höll på med det många år och ett tag där gick jag ner lite i vikt. Men jag slutade och det blev mycket svårare att hålla igång med träningen. Nu gymmar jag och dansar så håller igång för fullt. Träningen har väl aldrig varit ett problem för mig utan det är kosten som är min svaga sida. Har tröstätit som bara den. När ingen såg, så fort ingen såg. Socker, socker, socker. Är en riktig liten godisråtta och har haft svårt att stå emot. Jag åt, sedan fick jag dåligt samvete, då åt jag mer, och så höll det på sådär i en enda ond cirkel. 

 

Ville inte ta stöd från de som ville hjälpa mig heller. Min mamma visste att jag ville gå ner i vikt och hon kunde komma med små kommentarer då och då om vad man ska göra osv. Men jag blev bara irriterad, jag ville fixa det här på egen hand. Jag vill fortfarande fixa det här på egen hand. Det andra stora problemet har varit mitt tålamod. Jag har inte haft tillräckligt tålamod för att hålla igång under en längre period. Slutade jag äta onyttigt och tränade som bara den under cirka 1 vecka utan förändring så gav jag upp. Vilket jag nu vet är helt fel. Det går inte så fort. Det tar tid. 

 

Nu har jag skaffat denna blogg för att kunna inspirera andra och mig själv. Jag kommer vara anonym av den anledningen för att jag har sånna komplex. Enligt google är jag ett kilo överviktig. Är inte tjock. Är heller inte smal. Men jag trivs inte. Jag vill kunna gå på stan och hitta ett par jeans och känna mig snygg i dom! Jag vill kunna gå i bikini på somrarna utan att bli tårögd när jag blickar ner på min kropp. Jag vill leva hälsosamt. Jag vill inte bli smal, jag vill bli fit. Bryr mig heller inte så mycket om vikten. Bryr mig om det jag ser i spegeln. Jag älskar kurvor, det är kvinnligt. Vill inte förlora mina kurvor. Jag vill må bra helt enkelt. 

 

Jag hoppas att ni kommer inspireras av min blogg och jag hoppas ni kan ge mig tips & råd! Det tar jag gärna emot. Är inget proffs på varken kost eller träning då jag är självlärd. Jag vill lära mig mer. Har ni frågor kan ni nå mig här på bloggen eller på: [email protected]